Det ultimata magplasket – en handledning

Den var underskriven av 35 förbundsföreträdare. Vi representerar sammanlagt 81 röster på RF-stämman, 13 mer än vad som behövs för att förhindra att den s.k. 51-procentsregeln i RF-stadgarna tas bort. Regeln säger, att föreningen måste ha röstmajoriteten på bolagsstämmor med föreningens IdrottsAB.

Jag tog själv initiativet till en ordentlig utredning av frågan vid senaste RF-stämman. Tyckte att den tagit så mycket tid och kraft under många år och var så viktig principiellt, att den borde få en seriös behandling. Och nu är frågan död, stendöd, tvärtemot vad de stora och kommersiellt starkaste förbunden hoppades och drömde om.

Många har frågat, nästan tjatat om att få reda på, hur det kan gå så snett. Med stor tvekan formulerar jag därför åtta råd om hur man ska göra för att lyckas förvandla ett viktigt arbete till det ultimata magplasket.

1. Tillsätt en ovan ordförande utan idrottspolitisk kompass
Det är en fördel om utredningsordföranden inte tidigare har sagt något i sakfrågan, inte skrivit något eller tyckt något offentligt. Aldrig i sitt ledaruppdrag haft uppgiften att driva, samtala, satsa sin person, hitta kompromisser och stå för sitt ord i svåra frågor. Det är ytterligare en fördel om ordföranden också är vice ordförande i Riksidrottsstyrelsen och, som om detta inte vore nog, också är t.f. generalsekreterare i RF. Då kan hon säga en sak i utredningen, en annan sak i Riksidrottsstyrelsen och en tredje sak i arbetet på RF-kansliet.

Under det här utredningsarbetet hade samma person endast två roller. Det var inte riktigt bra. En utredningsordförande bör ha så många roller som möjligt. Lyckligtvis har det nu ordnat sig, då utredningsordföranden har blivit t.f. chef för RF-kansliet och därmed också har ansvaret för RF-stämmans förberedelser. Det var verkligen på tiden!

2. Håll förslagsställarna så långt utanför som möjligt
Håll dem som lämnar förslag om utredning så långt utanför som möjligt. Låt dem inte ha synpunkter på vare sig direktiv eller på personsammansättning. Om förslagsställarna får vara med i början, finns risken, att de tar med sig extra engagemang och kunskap till utredningen. Sådant måste på alla sätt undvikas. Förslagsställarna får på inget sätt tro att de är något eller kan något.

3. Utse utredningsledamöter som redan har den rätta uppfattningen
Tillsätt utredningsledamöter som redan har den uppfattning ni vill komma fram till. För varje annan ledamot som tas in förbättras utredningens trovärdighet. Då hotas magplasket.

4. Utse utredningsledamöter från de stora och mest kommersiella förbunden
En central RF-utredning måste innehålla företrädare för fotboll, ishockey, golf och ridsport. För varje annan ledamot som kommer med ökar risken, att de övriga 65 förbunden inte blir tillräckligt förbannade över sammansättningen. Eftersom Riksidrottsstyrelsen också domineras av samma förbund säkerställs samtidigt, att nya idéer inte kommer in i arbetet. Uttrycket att slå två flugor i en smäll får här sin idrottsliga tillämpning.

5. Följ inte direktiven
Detta är ett mycket viktigt råd. RF-stämman fattade följande beslut om det här utredningsarbetet:

“Arbetet bör ske i bred dialog med politiska företrädare bl.a. för att säkerställa, att statens, landstingens och kommunernas stöd inte kommer de nya bolagen, utan föreningsmajoritet, till del.”

Låtsas som om det regnar, om utredningsledamöter tar upp sådana skitsaker. Utgå ifrån att svenska idrottsledare bryr sig lika lite om RF-stämmans beslut som Du själv.

6. Kom igång så sent som möjligt
Om utredningen kommer igång tidigt, ökar risken, att det blir diskussion om den. Det bör på alla sätt undvikas. För den här utredningen tog det drygt ett halvår, innan den kom igång. Det är onödigt, för att inte säga otillåtet, snabbt. Men det blev, trots en hastighet högre än blixtens, ändå ett magplask. Här var det på väg att gå åt skogen. Lär av detta!

7. Håll utredningens resultat så hemligt som möjligt
Statliga utredningar brukar hålla pressträffar och skicka ut pressmeddelanden om förslagen. Det får under inga omständigheter förekomma. Då kan Sveriges idrottsledare se bristerna, ställa oförskämda frågor och sänka hela skeppet, innan det startat sin jungfruresa.

Om Du ändå tvingas prata om utredningen vid t.ex. Riksidrottsforum eller SF-ordförandekonferensen, gör det så kort och grått som möjligt. Gör allt Du kan för att diskussion inte ska komma igång.

Gör allt för att behålla utredningen som en av Sveriges mest bevarade hemligheter. Var stenhård på den här punkten, även när t.ex. den här utredningens själv skriver (sid 36):

“En nödvändig förutsättning för förändring är en dialog i form av regionala konferenser där synpunkter och frågeställningar kring utredningens förslag och motiv till dem ges en möjlighet att komma fram”.

Kom alltid ihåg: Ingen diskussion! Inget tjafs! Öppna inte dammluckorna!

8. Förkorta remisstiden så mycket som möjligt
Remiss tvingas man tyvärr till. Men den måste göras så ofarlig som möjligt. En lång remisstid kan i värsta fall leda till, att lokala idrottsledare pratar med varandra och kommer på att den svenska idrottens föreningar, oavsett SF-tillhörighet, har många gemensamma intressen. Man värnar det vi kallar idrottens kärnvärden, bl.a. demokrati, och det ideella ledarskapet. Man är starkt beroende av de statliga och kommunala stöden. En lång remisstid kan få förödande konsekvenser för en utredning, framför allt om den inte har följt RF-stämmans direktiv om t.ex. dialog med politiska företrädare.

En lång remisstid kan också leda till att förbundsledningar, som planerar positiva remissvar, får reda på att föreningarna tycker helt annorlunda. Ett magplask är dock nästan garanterat, om det blir offentligt, vid sidan av remissen, att inte ens de föreningar, som förändringen var avsedd för (bl.a. Svensk Elitfotboll), vill ha den.

Den överlägset bästa remisstiden är mellan kl. 15.00 på julaftonen, då Kalle Anka visas i SVT, och trettondagens kväll.

Se också till att inga reservationer får lämnas. Hänvisa, om inget annat hjälper, till byråkratiska argument. Hävda t.ex. att reservanten inte är med i utredningen, som tar ansvar för resultatet, utan endast med i en referensgrupp, som inte har ansvar för resultatet. Den här utredningen höll inte tätt. En reservation kom ut. Trovärdigheten ökade därmed till allvarliga och farliga nivåer. Trovärdighet och magplask är nämligen varandras fiender, inte endast inom utredningsområdet.

Allmänt gäller, att det kritikerna oförskämt kallar “smygandet och smusslandet” är viktigare ju mer principiell frågan är för svensk idrott. Remistiden för skitfrågor kan gärna få vara lång, även om överdrifter på den punkten naturligtvis också bör undvikas.

Till sist
När magplasket är ett faktum, gäller de vanliga råden:

  • Erkänn inte ett enda misstag!
  • Skäll ut någon anställd på RF- kansliet, t.ex. någon av de duktiga juristerna!
  • Befordra utredningsordföranden till t.ex. RF-chef eller styrelseledamot i Sveriges Olympiska Kommitté!

Och ställ aldrig frågan i hela Riksidrottsstyrelsen: Vad kan vi alla lära av det här?

Då finns nämligen risken, även om den inte är speciellt stor, att det inte blir ett magplask nästa gång.

Riksidrottsstyrelsen innehåller nämligen ett antal kompetenta personer. Om de också skulle börja bry sig, kanske magplasken efter några år skulle förpassas till historien. Vilket öde!

Läs mer
DN-artikeln från den 35 förbunden
.
DN-sportens nyhet om uppropet.
Svenska Fäktförbundets remissvar.