Den undersökning om inkludering inom Svensk Fäktning som genomförts under de senaste månaderna är nu klar. Tack till alla som har deltagit!
Rapporten innehåller viktiga observationer och Svenska Fäktförbundets styrelse har fattat ett antal beslut om åtgärder utifrån de slutsatser som finns.
Vad är inkludering?
Svenska Fäktförbundet har genomfört en kartläggning av nuläget vad gäller inkludering inom förbundet. Inkluderande idrott är en av de fem “utvecklingsresorna” i svensk idrotts Strategi 2025. Inkluderande idrott är ett slags paraplybegrepp för ett antal områden som sinsemellan helt eller delvis överlappar och omfattar varandra:
- Idrottens värdegrund: Glädje och gemenskap, demokrati och delaktighet, allas rätt att vara med, rent spel
- Arbete mot diskriminering enligt lagens sju diskrimineringsgrunder: Ålder, kön, funktionsnedsättning, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning , sexuell läggning
- De mänskliga rättigheterna och barnkonventionen
- En trygg idrott som är fri från våld, trakasserier, mobbning och andra övergrepp.
- Jämställdhet mellan män och kvinnor
Begreppet inkluderande idrott blir på det sättet ett försök att sammanfatta alla de attityder, beteenden, värderingar, insikter och kunskaper som behöver finnas för att du – vem du än är – som deltar i eller kommer i kontakt med idrott ska känna dig fysiskt säker, emotionellt trygg och uppleva att du är välkommen och uppskattad. Idrotten får mycket offentligt stöd som hela befolkningen är med och bidrar till. Då behöver också alla medborgare kunna känna att de passar in och är välkomna.
Läs mer:
“Vi lockar idrottare från hela samhället – elit och bredd – med en utfästelse om engagemang och utveckling och en inbjudan till fäktsportens gemenskap”
Svensk Fäktnings strategi bygger på inkludering. Vi vill och vi måste växa och utvecklas. De resonemang som ligger till grund för begreppet inkludering är därför centrala för oss.
Vi som redan håller på med fäktning och brinner för vår idrott inspireras av att forskningen säger att inkludering gör oss bättre. Det finns starka belägg för att mångfald leder till bra saker som roligare verksamhet, snabbare utveckling, innovativa idéer, mer glädje, fler utövare och ledare och bättre beslut. Vill vi inom fäktningen att vår spännande idrott med sin speciella särart och långa historia ska fortsätta att vara relevant är det därför en bra idé att tänka utifrån inkluderingsperspektivet. Svensk Fäktnings har värderingen “Modern tradition”:
- “Jag är stolt över de olympiska idealen och är med och gör dem relevanta i framtidens Sverige. “
- “Jag är med och och nyskapar med bas i fäktsportens traditioner.”
Den olympiska rörelsen har varit vägvisande för idrotten i arbetet med inkludering på internationell nivå utifrån sin princip om universalitet.
Läs mer:
Om kartläggningen
Projektet har finansierats av projektstöd från Riksidrottsförbundet. Kartläggningen och rapporten med slutsatser har gernomförts av företaget AddGender AB. Kartläggningen har genomförts genom en onlineundersökning och två intervjuer med representanter för områden av fäktningen som AddGender bedömt vara relevanta. Svenska Fäktförbundet har bistått med de e-postadresser till myndiga aktiva inom fäktningen – ledare och fäktare – som förbundet disponerar (cirka 600 st) samt en allmän inbjudan att besvara enkäten i ett inlägg på fencing.se. För intervjuerna tillhandahöll förbundet kontaktuppgifter på tolv personer inom olika områden av förbundets verksamhet. Totalt inkom 196 svar på enkäten.
Resultat
Här presenteras resultaten i korthet. Den fullständiga rapporten är koncis och lättläst och kan hämtas i pdf-format nedan.
Trygghetsfrågor
Rapporten konstaterar att det finns relevant och användbar information på webbplatsen fencing.se: https://fencing.se/foreningsledare/trygg-faktning/. Samtidigt framkommer såväl i svaren som i de fritextkommentarer som lämnas att det finns problem ur trygghetssynpunkt både i föreningsmiljön och i tävlingssammanhang som inte kan lämnas obehandlade. I fritextkommentarerna har förekommit långa texter som beskriver olika trygghetsrelaterade problem, ofta ur olika perspektiv.
Bristande tillit
Även om de inte kan redovisa de individuella kommentarerna konstaterar rapportförfattarna att de har fått in ovanligt många och omfattande fritextkommentarer. Kommentarerna är av sådan karaktär att de tyder på att tilliten inom förbundet saknas eller är bristande. Det finns en tydlig rekommendation från utredarnas sida att Svenska Fäktförbundet bör sträva mot att öka tillit och engagemang inom fäktningen genom att intensifiera kommunikationen och genom att öppna upp fler kanaler för dialog.
Jämställdhet
Inom jämställdhetsområdet, relationen mellan manliga och kvinnliga utövare och ledare, pekar ett antal kommentarer från de som besvarat enkäten på problem med jämställdheten. I tävlingsmiljön uppfattar kvinnliga utövare att arrangemangen för dem genomgående håller lägre kvalité. Herrtävlingar genomförs vanligen på lördagar och damtävlingar på söndagar för att tävlingen ska sluta tidigt på söndagen (damdeltagandet är lägre) vilket innebär att damerna ofta får en större del av sin helg spolierad. Någon respondent påpekar också att de systematiskt tilldelas pister i mer perifera lägen i tävlingsarenan vilket också ger ett intryck av att herrtävlingen är “huvudsaken”.
När det gäller bedömning pekar de svarande också på flera förhållanden som kan indikera en underförstådd prioritering av herrfäktning. Om det saknas tillräckligt antal domare för tävlingen är det vanligaste att damerna får klara sig utan domare. Det finns en uppfattning att de bästa domarna i tävlingen alltid tas i anspråk till herrtävlingen. Bland kvinnliga domare finns en diskussion om att mindre kvalificerade manliga domare väljs framför kompetenta kvinnliga domare till de mer krävande och meriterande domaruppdragen.
Ifråga om förtroendevalda och ledare uppfyller Svenska Fäktförbundet de krav jämställdhet på som idrotten fastställt. Även när det gäller ledare inom landslagsverksamheten har jämställdheten förbättrats på senare år. Samtidigt är den sammanlagda bilden ändå fortfarande att den manliga övervikten är stark inom kommittéer och organ. Ingen samlad bild finns av situationen på SDF- och förbundsnivå.
Sexuell läggning, könsidentitet, andra diskrimineringsgrunder
Rapporten konstaterar att SvFF har en policy för transpersoner vilket förbundet var nästan först av alla idrotter med att formulera: https://fencing.se/wp-content/uploads/2021/11/Transpersoner-i-faktningen.pdf. I övrigt spelar inte synpunkter med anknytning till situationen inom fäktsporten vad gäller sexuell läggning och könsidentitet någon framträdande roll i rapporten.
Det framkommer endast enstaka specifika synpunkter utifrån de övriga diskrimineringsgrunderna: ålder, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning. Det finns någon kommentar om att individer anser sig vara diskriminerade på grund av sin nationalitet men det är osäkert om det i så fall är fråga om etnisk diskriminering i Diskrimineringslagens mening.
Med hänsyn till vad vi vet om hur det fungerar inom samhället i övrigt är det sannolikt inte befogat att tänka sig att att fäktsporten är speciellt inkluderande inom dessa områden. Tolkningen att vår miljö är exkluderande på ett sätt som gör att de som ligger utanför normen väljer andra idrotter ligger nära till hands.
Åtgärder
Den 21 augusti presenterade Jenny Claesson från AddGender resultaten från kartläggningen för Svenska Fäktförbundets styrelse. Utifrån de slutsatser, observationer och rekommendationer som kom fram fattade styrelsen ett antal beslut om hur den operativa fasen av arbetet med en bättre inkludering bör inledas.
Styrelsen beslutade
att ge Åsa Andersson i egenskap av värdegrundssansvarig i Svenska Fäktförbundet i uppdrag att
- skyndsamt lämna förslag till åtgärder som syftar till att bemöta sådant beteende och sådana kränkningar som hotar Svensk Fäktnings jämställdhetsarbete och gör fäktsporten mindre attraktiv för kvinnor. Målsättningen bör vara att styrelsen och kommittéer fattat relevanta beslut under innevarande verksamhetsår och att eventuella förslag som kräver årsmötesbeslut kan fattas vid årsmötet 2023.
- formulera regler för acceptabelt språkbruk och sätta upp en konkret ”uppföranderekommendation” för fäkttävlingar.
att ge TK i uppdrag att följa upp de specifika jämställdhetsproblem som identifierats i kommentarer från respondenter i kartläggningen och åtgärda dessa.
att ge samtliga förbundets organ och kommittéer i uppdrag att senast 15 oktober återkomma med en analys av hur inkluderande verksamheten i kommittéerna kan anses vara utifrån kommittéernas sammansättning, de beslut kommittéerna fattat under de senaste åren samt hur mycket hänsyn som tas till inkluderingsperspektivet i det löpande arbetet.
att ge samtliga förbundets organ och kommittéer i uppdrag att senast 15 oktober återkomma med en analys av hur deras verksamhet och beslut förankras och sprids och vilka möjligheter till dialog och samråd som erbjuds i samband med beslut som påverkar eller engagerar de som är aktiva inom Svensk Fäktning.
att analysera de underlag som inkommit enligt ovan vid styrelsemötet i november.
att styrelsen, i samband med halvtidsavstämningen av strategin, ska ta hänsyn till behovet av att öka inslaget av dialog, samråd, medverkan och representation från olika grupper.
att styrelsen inför arbetet med nästa års verksamhetsplan ska säkerställa att följande moment övervägs som aktiviteter:
- Utbilda styrelse och kansli i “unconscious bias” och normer för att säkerställa styrdokument och beslut av hög kvalitet.
- Identifiera de verksamheter/områden inom Svensk Fäktning där risken för exkludering är störst som grund för ett fortsatt arbete.