Elitverksamhetens utvecklingsplan 2022-23

Svenska Fäktförbundets styrelse har nu fastställt utvecklingsplanen för elitverksamheten under åren 2022-23.

Vad är utvecklingsplanen?

Vartannat år tar Svenska Fäktförbundet fram en utvecklingsplan för att visa vad som gjorts och vad som behöver göras inom elitverksamheten. Utvecklingsplanen styr mot det långsiktiga målet ”Svensk Fäktning har alltid medaljchans på OS, VM och EM” i Svensk Fäktnings strategi. Det är kommittén för landslag (KLL) som ansvarar för att ta fram förslaget till utvecklingsplanen som styrelsen styrelsen beslutar om.

Arbetet med planen följer den frågemall för framgångsrik landslagsverksamhet som Riksidrottsförbundet, Sveriges Olympiska Kommitté och Sveriges Paralympiska Kommitté tagit fram. Utgångspunkten för planen är att syftet är att nå seniorframgångar på högsta internationella nivå, dvs VM- och OS-medaljer. Utifrån fäktningens nuläge och mål beskriver planen områden som forskningen pekat ut som speciellt väsentliga för att nå framgångar på internationell nivå:

  • Organisation och ledning för elitidrottsutveckling
  • Forskning och utveckling
  • Krav- och prestationsanalys
  • Tester och uppföljning
  • Tränings- och tävlingslära för prestationsutveckling
  • Utvecklingsmiljö
  • Tränarutveckling

Utvecklingsplanen ligger till grund för beslut om att tilldela Svenska Fäktförbundet eventuellt landslagsstöd X. Landslagsstöd X (X för extra) kan beviljas utifrån en bedömning av utvecklingsplanen utifrån nedanstående kriterier.

  • Idrottslig förankring,
  • Vetenskaplig förankring och evidensbaserade metoder,
  • Organisationens och ledningens kompetens och resurser för Utvecklingsplanens genomförande, och
  • Förutsättningar för Utvecklingsplanens genomförande.

Mer information om landslagsstöden finns via länken https://www.rf.se/bidragochstod/elitidrottsstod/landslagsstod/.

En utmanande period

I utvecklingsplanen konstaterar Svenska Fäktförbundet att förbundet följt inriktningen i planen från 2019. Samtidigt har förutsättningarna för verksamheten varit radikalt annorlunda i två viktiga avseenden vilket har bromsat eller till och med medfört en negativ utveckling.

Minskade stöd

2019 förändrade Riksidrottsförbundets sitt stödsystem inför 2020-21. Förändringen innebar att den totala finansieringen från RF till Svensk Fäktning minskat och kan förväntas fortsätta att minska. Samtidigt innebär de nya stöden att förbundet tvingas prioritera insatser som gynnar kvantitativ tillväxt. Utan fler föreningar, fler medlemmar i föreningarna och fäktning på fler platser i landet balanserar vi på randen till en halvering vår finansiering och på sikt riskerar den att helt försvinna. Det kan vara en reell möjlighet att Svenska Fäktförbundet som självständigt idrottsförbund upphör att existera om tio år.

De här negativa ekonomiska utsikterna har varit kända. Svensk Fäktnings strategi betonar därför behovet av stärkt egenfinansiering starkt. Flera goda krafter har tagit initiativ till att öka fäktningens förmåga att finansiera elitverksamhet. Sedan flera år pågår systematiskt arbete med sponsring. Vänner till fäktsporten har startat en insamlingsstiftelse med målet att avkastningen från donerade medel ska kunna stärka Svensk Fäktnings ekonomi. Det har dock visat sig mycket svårt att åstadkomma snabba resultat vad gäller till exempel sponsring och även insamling är en långsiktig åtgärd. Slutsatsen är att arbetet med att bygga upp det kommersiella värdet av samarbete med fäktsporten kommer att vara mödosamt och ta tid.

Nedskärningar sedan 2019

Den förändrade ekonomiska situationen har redan fått konsekvenser. Den allvarligaste följden är att tjänsten som High Performance Manager (HPM) upphört. Jonas Thunberg avslutade sin heltidstjänst i augusti 2020. Den nye landslagskoordinatorn Peter Ejemyr måste sköta den mest väsentliga administrationen inom landslagsverksamheten med en tjänst om 25 procent. Därmed har den organisatoriska motor för utveckling och kvalitetshöjning som HPM-tjänsten beskrivs som i den förra planen försvunnit.

En annan konsekvens är kraftiga nedskärningar inom kadett- och juniorverksamheten och i förbundskaptenstjänsterna under de senaste två åren. Förbundets egenfinansiering räcker heller inte längre till för att garantera en grundverksamhet för seniorlagen på florett och värja utan en allt större börda läggs på de aktiva.

Vad gäller området organisation, som forskningen pekar ut som det kanske mest väsentliga för elitframgångar, har Svensk Fäktning alltså snarare gått bakåt än framåt de senaste åren på grund av de stramare ekonomiska ramarna. Det innebär att de ideella krafter som behöver ersätta den professionella organisationen får ett tungt ansvar.

Pandemin

Den andra negativa faktorn är förstås covid-19 som i princip har lamslagit elitverksamheten under minst 18 månader. Ett par aktiva har slutat och det är ingen tvekan om att avsaknaden av tävlingar frestat hårt på motivationen för våra fäktare. Den utveckling som vi hoppades på med framgångar individuellt och i lag i världscupen, med början under säsongen 2020-21, har omöjliggjorts och medför i någon mån att vi återkommer med två tomma händer inför kommande period.

Framsteg under de senaste två åren

Samtidigt har mycket utveckling ägt rum sedan 1 januari 2020. Trots covid-19 och stiltje inom tävlingsverksamheten har vi lyckats ta betydelsefulla steg inom flera områden. Trots i princip obefintliga resurser bedriver fäktningen ett utvecklingsarbete för prestationsutveckling inom flera områden.

  • Systemet för videoanalys Athlete Analyzer är anpassat speciellt till fäktning sedan 2020 och är i bruk i flera landslagsgrupper. Genom systemets uppbyggnad har en objektiv kvantitativ kunskap tillkommit om den aktives starka och svaga sidor som skapar evidens för teknisk-taktisk utveckling.
  • Med den solida grund av utveckling för fys- och komplementsträning sedan 2016 har det varit möjligt att ytterligare förfina fysträningsmodellen.
  • SvFF i dialog med tränare och föreningsföreträdare har tagit fram en ny utvecklingsmodell som ersätter den tidigare utvecklingstrappan från 201. Utvecklingsmodellen syftar till att optimera utvecklingen för alla kategorier av fäktare men får stor betydelse för att öka antalet aktiva som stannar kvar i satsning högre upp i åren
  • I systemet Athlete Analyzer finns även väl fungerande funktioner för träningsplanering, träningsrapportering och samarbete mellan den aktive, den personlige tränaren, fystränaren och förbundskaptenen.
  • En analys av skadeincidensen hos elitfäktare har lett till att ett utökat program för rörelsescreening
  • Implementering av en modell för mental förberedelse (utifrån begreppet ”mental tuffhet” – resiliens) pågår
  • Arbetet med en reformerad tränarutbildning har tagit flera steg sedan 2019 och målet är att ett lärosäte i Sverige ska erbjuda en tränarutbildning på högskolenivå med fäktinriktning 2025.

Vägen framåt

I utvecklingsplanen har följande mål satts upp:

Mål på åtta års sikt

  • Alla landslag i satsning bland topp 16 i världen
  • 6 fäktare rankade topp 32
  • 20 stycken fullt satsande seniorer (enligt vår definition en träningsmängd om 1000h/år)

Mål på två års sikt

  • Minst 1 lag rankat topp 16 i världen
  • Minst 1 fäktare rankad topp 32 i världen individuellt
  • 8 stycken fullt satsande seniorer (enligt vår definition en träningsmängd om 1000h/år)

I planen är förväntningen att det kortsiktiga målet vara uppnåeligt för åtminstone något av de tre landslagen i damflorett, herrvärja eller damvärja. Målformuleringarna är satta enligt följande

  1. Herrvärja topp 20 i lag: Innebär att laget under säsongen 2022-23 kunnat delta på alla sex lagvärldscuper samt EM och VM.
  2. Damvärja topp 20 i lag: Innebär att laget under säsongen 2022-23 kunnat delta på alla sex lagvärldscuper samt EM och VM.
  3. Damflorett topp 12 i lag: Innebär att laget under säsongen 2022-23 kunna delta på alla sex lagvärldscuper samt EM och VM.
  4. Herrflorett topp 35 i lag: Innebär att laget under säsongen 2022-23 kunnat delta på tre VC-tävlingar samt EM.

Föreslagna satsningar

I RF:s anvisningar för bedömningen av en elitutvecklingsplan ska planen i ett första steg bedömas avseende ”trovärdighet, sannolik utvecklingspotential samt dess bidrag till internationell konkurrenskraft”.

Utifrån de målsättningar som anvisningarna beskriver ovan ansöker Svenska Fäktförbundet om medel för en fortsatt satsning på utökat tävlande och tränande i internationell miljö, mot starkt motstånd, för dam- och herrvärja. Utifrån den konsolidering som skett i damflorett sedan 2019, med fler senioraktiva i träning, ansöker förbundet också om att samma satsning ska kunna ske på detta vapen. På herrflorett är inte förutsättningarna för att ansöka om landslagsstöd X lika goda då bedömningen har varit att seniorlaget på herrflorett befinner sig i en tidigare utvecklingsfas än övriga. Förhoppningen är att en liknande satsning ska vara möjlig inför nästa ansökningsperiod 2023-24. Besked om landslagsstöd X från RF är att vänta i mitten av oktober 2021

Samspelet mellan föreningar och förbund

Utvecklingsplanen diskuterar utförligt behovet av ett närmare samarbete mellan förbundet och föreningarna för för framgångsrik elitutveckling. En annan väsentlig framgångsfaktor som utvecklingsplanen visar på är behovet av ett nära samarbete med föreningarna för elitutveckling. Här finns nyckeln till en nära dialog mellan de personliga tränarna och förbundskaptenerna.

Nationella gymnasieutbildningar med fäktinriktning

Ett prioriterat område i utvecklingsplanen är möjligheten för gymnasieelever att kombinera framgångsrika studier med full satsning på sin idrott. Utbildningsdepartementet har lagt fram ett förslag att ersätta NIU (nationellt godkända idrottsutbildningar) och RIG (Riksidrottsgymnasier) med en ny gymnasieform med nationell antagning. Förslaget innebär att antalet elever i idrottsgymnasier med god finansiering ökar kraftigt. Fäktningens utvecklingsplan skisserar en utveckling där ett ökat antal fäktare med elitambitioner kommer att välja denna gymnasieform. I första hand är är det naturligt att sikta på att de nya fäktgymnasierna hamnar i Göteborgs- eller Stockholmsområdet.

Informationsträff

Kommittén för landslag bjuder in en representant per förening till en digital informationsträff om landslagets utvecklingsplan 2022-23 torsdagen den 3 juni kl 19. Se särskild inbjudan under den närmaste tiden.

Ladda ned hela utvecklingsplanen